Kompetens vs kön

I en av dagstidningarna ger en kvinna tummen ner för att det inte valts en enda kvinna som representant till en kommunal nämnd. Jämställdhet är en viktig sak att påminna oss medborgare om, men jag är allergisk mot tjafsdebatter; debatterna om att kvinnor måste väljas för att de är kvinnor. 

I gymnasiet läste jag följande feminist bok:

Jag kan inte säga att jag håller med författarkvinnornas alla extrema åsikter, men en sak kan jag skriva under. Och det är bokens titel. Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra. Detta påstående kan dock tolkas på olika sätt. Ett mycket traditionellt sätt är de för några år sedan introducerade könskvoterna. Ett ytligt sätt att ge kvinnor en väg framåt. Det jag skulle vilja lägga tyngd på är att kvaliteten på kompetensen ska bibehållas istället för att fokusera på bröst eller manlig dominans i styrelser och nämnder. 

Det jag vill få fram är att en man väljer en man. En kvinna väljer ibland hellre en man för att den andra kvinnan är för stark. Kvinnor är emotionella varelser och därmed är vi också ibland hejare på att slå ner varandra för att själva nå upp till toppen. Vad borde vi då göra för att nå jämlikhet? Männen motiverar flera gånger sina val med att mannen hade högre kompetens än kvinnan. Här hittar vi också det som vi kvinnor borde fokusera på. Sakkunskap och framförallt stöd från det egna könet. Tyngdpunkten ska ligga i orsaker till att vi ska bli valda framom männen. Inte i yttre eller fysiska skillnader. Det är inte hennes utseende som gör henne framgångsrik. Det är hennes styrkor och den kapaciteten kommer inte männen att lyfta fram något mera än sin egen. Det är vi kvinnor som ska föra fram andra kvinnor när det är deras tur att lysa. 

Så varför är det så svårt för oss kvinnor att agera ödmjukare och tillsammans? Om man skulle veta. Något vi dock kan göra är att lära oss är att åsidosätta känslor och att samarbeta bättre. Avundsjukan och tron att vi måste klara av allt ensamma är våra största hot. 

MhFh