Men men min bebis?
Det bästa beslutet jag tagit under hela min livstid är att tappa ner och i princip radera allting från min dag förutom mina döttrar. Sedan har jag sakta men säkert byggt upp relationen med vänner, dagis, jobbet, hemmet, allting som berör mig på något sätt. Jag har ännu många spännande personer jag ska ta upp kontakten med och upplevelser jag vill hinna med, men jag är betydligt mer harmonisk i kroppen. Det finns inte många måsten. Något som är så extremt viktigt med småbarn. På tal om småbarn. Orsaken varför jag känner mig så otroligt skör idag är att min yngre dotter fyller 3. TRE ÅR! Liksom huxflux vart for den tiden?!? När den äldre fyllde tre var hon så otroligt goer och precis som sin syster är lillasyster minst lika rolig. Men när storasyster fyllde år fanns det ännu en bebis i huset. Nu slog det mig att lillasyster blir bara äldre och den söta bebisåldern är snart förbi. Nu börjar de vara stora flickor, som börjar kunna en hel del och man har djupare diskussioner med. Ändå kän