Oss vuxna emellan

När vi nu är inne på barnuppfostran och vem som bestämmer ska jag ta upp ett annat ämne som tangerar sockerkriget.

Föräldrarna ska alltid dra ett, men det gäller också andra vuxna. Vi diskuterar inte framför barnet. 

Om jag säger åt dottern att hon inte får äta godis före maten så förväntar jag mig att de andra vuxna bekräftar det jag sagt. Om t.ex. min mamma eller svärmor ser hennes äta ändå, när jag inte ser, så är det deras skyldighet att påminna henne om vad mamma sagt. Och agera. De ska inte säga "ja, men nu måste hon få äta lite godis.." Nej det behöver hon inte alls. Är de av annan åsikt ska de ta upp det med mig när dottern INTE hör diskussionen. 

Vad är liksom problemet? VÅRT barn, VÅRA regler. Jag är inte sträng, jag vågar lägga upp regler så att VÅR familj fungerar. Jag ska vara en auktoritet som mitt barn respekterar. Det finns allt för många horror barn i denna värld. Jag tycker inte jag är det minsta orimlig här.

Och vadå att dottern ser ut som en pojke om hon inte bär PINK eller LJUSRÖTT?!? Det är väl inte mitt fel om dottern har lite hår, men inte ser hon ut som en pojke för de med sina meter långa vackra ögonfransar! Imorgon tänker jag rensa ut alla jävla pink, ljusröda och fuchsia kläder. Jag är så TRÖTT på den här eviga diskussionen om äckliga prinsessor och BLÄ färger åt flickor och bilar och färggranna färger åt killar.

MhFh

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Konsten att koka ris

Framåt, framåt, framåt, framåt...

Korv- och potatisgratäng