Förlåten trots chokladen på den vita prydnadskudden

Minst en gång om dagen är jag lycklig. Jag kan le, tycka om mitt liv, se det positiva i det negativa. Minst en gång om dagen. Minst en gång om dagen tycker jag också lite extra om gubben. Det kan vara när han plockar ihop leksakerna när jag själv pustar över att jag JUST städat. Det kan vara när han kramar om mig. Alltid då och då säger han något som kan tolkas som positivt om maten jag tillrett. Eller han kanske kommit ihåg att föra ut både skräppåsen i tamburen OCH den på balkongen. Små saker, men ack så glad man blir. 

Idag kom vi hem med flickan efter ett ståhej leksaksparty. Hon somnade på direkten och själv kände jag för att slänga upp fötterna. Radiokillen T hade nämnt tidigare om att handfatet i toaletten drar dåligt. Jag glömde ju förstås att köpa upplösningsmedel igen. När flickan fått torr blöja och slumrat in började T plocka isär rören för att putsa ut all skit. HUR har jag fått såhär händig kar som gör något sånt där på EGET initiativ??? För inte skulle mina tidigare pojkvänner ens tänkt tanken att börja putsa bort gamla hårstrån, babybajs och annat mysigt. Idag tycker jag lite extra om min gubbe. Och jag kan förlåta honom för att han smutsat vår vita prydnadskudde med choklad. 

MhFh