Klumpig som en flodhäst och styv som en giraff

Tisdag betyder förälder-babygymnastik och dagen till ära hade vi en vikarie. Minns inte om jag berättade tidigare om yoga och pilates dragaren, men kort sagt en otroligt duktig instruktör och till allas glädje körde hon idag igen. Shit vad effektivt det är när man skall koncentrera sig på musklerna, hålla balansen och dra ut musklerna extra mycket. Försök själv att hålla i en 8 kg klimp ( "lilla bäbisen"), böj knäna, gå upp på tå, sträck på kroppen och flytta tyngden till hela foten igen. Busenkelt? Sära på benen så att du står bredbent, böj knäna, gå upp på tå, sträck på kroppen och gå ner på hela foten igen. Repetera. Många. Gånger. 

Jag har alltid funderat på hur yoga och pilates utövare kan vara så smala, men efter 45 min förstår jag helt. Jag har mera muskelvärk efter den här lektionen än vad jag har efter en 60 min sweatbic. Jag känner ju mig mycket vigare efter denna lektion också trots att jag ser mycket klumpig ut med både kärlekshandtag och dåligt sittande träningsbyxor. Jag har blivit ett med speglarna dock. Nu överväger jag att skrapa ihop några tiolappar så att jag kan gå på en baby-föräldrakurs här på våren med samma dragare. Dyra nöjen det här med träning och hälsa.. 

Jag har också hittat en annan motivationsfaktor till att få det nya företaget på fötter. Har ni bekantat er med "Upeat skandikodit" (Liebhverne)? Första tanken var "NEEEJ, det här ger jätte dålig bild av DK", men ju fler avsnitt jag ser, desto mer såld är jag. Jag bara älskar DK! Design, språket, naturen. Ja, allt förutom deras sjukligt dyra levnadsstandard. Sprättade nog iväg många tusen lappar i det landet trots att jag inte ens levde någon slags lyxliv. Nu ska jag passa på att jobba så länge flickan sover.  

MhFh