Trögstart

Ibland är hjärnan bara sååå tom. Igår satt jag vid matbordet i tre timmar med ett tomt blogginlägg framför mig. Jag hittade på en massa coola rubriker, men det kändes som världen svåraste grej att formulera ihop något kul och roligt. Underhållande helt enkelt. Fick kanske lilla pressen när en gammal bekant avslöjade senaste lördag att hon brukar kolla i min blogg då och då. SHIT! var min första reaktion. Någon är faktiskt intresserad av mitt liv! Nja lite grann i alla fall. 

Gårdagens bloggtorka påverkades nog också av mitt humör. Festade lite sent på lördag kväll. Vi skulle bara ut på några med Pudel och flickorna, men när jag kom hem väntade morgontidningen på mig innanför dörren. Syftet till programmet låg bakom att det störde mig något otroligt att min pojkvän for på en med sitt x. Hallo liksom! Jag är inte svartsjuk, men lite småirriterad. Jag skyller mina skräck-fasoner på att jag tycker om honom för mycket för att låta någon komma emellan oss.. Bevisligen förvandlas även de coola tuffa brudarna till en riktig satmara när det vill sig. 

Nåh tillbaka till vår lördag kväll. Kortet slutade fungera. *harkel harkel*, skamset gav jag mitt andra bankkort till bartendern och tvingade sedan Pudeln svepa Irish Coffeen så att vi snabbt kunde söka oss till grillen. De andra flickorna hade redan lämnat vårt sällskap för kvällen.  

Vid grillen började vi analysera klädseln på killarna framför i kön. Vi skrattade helt sjukt åt den bohemiska stilen då jag började titta närmare på den fula mössan vi just skymfat. Jag KÄNDE ju den där killen och mössan! Och mycket väl studerar han i min gamla studiestad. I hopp om att han och hans vänner inte hört vår diskussion började vi flörta oss till efterfesten. Väninnan var med på äventyr och jag behövde svalkas med en öl. 

Nästa morgon var rena rama pesten och jag var ju trött ännu igår! Humören förbättrades inte av vår tunga diskussion på söndag. Jag har en massa att bevisa så att folk tror på mig att jag skulle kunna leva livet ut med denna kille. Den tidigare pojkvännen började jag drömma om barn med. Nu ser jag mig själv med en och samma människa resten av min tid. Framsteg! Jag har helt tydligt blivit hungrig efter mer.. 

 Nu ska vi bara hålla ihop det för just nu känner jag mig som världens lyckligaste människa <3 


MhFh 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Konsten att koka ris

Framåt, framåt, framåt, framåt...

Korv- och potatisgratäng