You, me and Dupree
Igår besökte jag en gammal fling, la korten på borden och berättade om T. Situationen med honom blev och hänga efter vårt senaste möte. Nu ville jag reda upp att allting var ok och vi kunde fortsätta med våra liv utan underliga träffar på stan. Han tog det relativt bra vilket var otroligt skönt. Skulle inte orka eller ha tid med några gråtande besvikna killar för tillfället efter senaste vecka då jag fick följande fiilis (taget från filmen "Ten things I hate about you"):
"Darling, how many boys have you made cry today?"
"No one, but it's only four in the afternoon.."
När vi satt på hans soffa med Tara-tyg i orange färg nämnde jag att han skulle passa mycket bättre ihop med de flesta av mina singelväninnor. Hans fråga tillbaka var hur jag då passar in med dem. Mitt svar kom snabbt och som en självklar sak. Jag hämtar nu och då en orkan till deras till liv. Enligt mig satt det mycket spontan sanning i mitt svar, men frågan satte sig mycket djupare i mina tankar. Idag under mitt morgonkaffe ville jag läggra fingre på vad som för oss samman med mina kompisar.
I mitt eget tycke är jag ganska olik de flesta i min bekantskapskrets. Det går lite att jämföras med Dupree i filmen "You, me and Dupree" eller Stiffler i tonårsklassikerna "American Pie". Jag är en vandrande rastlös själ med obegränsad energi och galen med måtta. Jag kan sätta ner timtal på ytliga världsliga ting och anser att kläder faktiskt har en betydelse. Alltid då och då blir jag påmind om att jag har en s.k. "ansiktsbegränsning" i min umgänges krets och kompisarna ställer upp för mig trots att de ibland skulle ha bättre för sig. De däremot har fötterna stadigare på jorden med klarare mål i livet. De har en självbehärskning som jag aldrig kommer att kunna ens träna in och visar sällan sin sårbarhet. "Mina flickor" är starka självständiga kvinnor som kompletterar mig och lär mig tyngden i att ha rutiner i sitt liv.
För de som sett de ovannämnda filmerna vet att Dupree kommer att flytta in hos sin kompis med fru. Han är arbetslös och ganska vimsi. Det finns inget som han gör rätt förutom i slutet när han lappar det han en gång söndrat. Jag hoppas att situationen aldrig blir så hopplös att jag bränner ner någons hus, men min vänskap går att jämföra med berättelse i filmen. Ibland kör jag ganska hårt mitt eget race och suger krafterna av mina vänner, men precis som Dupree vill jag innerst inne alla väl och därför försöker jag precis som han också lappa ihop efteråt. Det som ändå håller ihop förhållandet mellan mig och mina vänner är värderingar. I grund och botten håller vi för liknande livsvanor. Vi har bara olika sätt att förverkliga dem med en blandning av drömmar som styr att vi blir unika.
MhFh
"Darling, how many boys have you made cry today?"
"No one, but it's only four in the afternoon.."
När vi satt på hans soffa med Tara-tyg i orange färg nämnde jag att han skulle passa mycket bättre ihop med de flesta av mina singelväninnor. Hans fråga tillbaka var hur jag då passar in med dem. Mitt svar kom snabbt och som en självklar sak. Jag hämtar nu och då en orkan till deras till liv. Enligt mig satt det mycket spontan sanning i mitt svar, men frågan satte sig mycket djupare i mina tankar. Idag under mitt morgonkaffe ville jag läggra fingre på vad som för oss samman med mina kompisar.
I mitt eget tycke är jag ganska olik de flesta i min bekantskapskrets. Det går lite att jämföras med Dupree i filmen "You, me and Dupree" eller Stiffler i tonårsklassikerna "American Pie". Jag är en vandrande rastlös själ med obegränsad energi och galen med måtta. Jag kan sätta ner timtal på ytliga världsliga ting och anser att kläder faktiskt har en betydelse. Alltid då och då blir jag påmind om att jag har en s.k. "ansiktsbegränsning" i min umgänges krets och kompisarna ställer upp för mig trots att de ibland skulle ha bättre för sig. De däremot har fötterna stadigare på jorden med klarare mål i livet. De har en självbehärskning som jag aldrig kommer att kunna ens träna in och visar sällan sin sårbarhet. "Mina flickor" är starka självständiga kvinnor som kompletterar mig och lär mig tyngden i att ha rutiner i sitt liv.
För de som sett de ovannämnda filmerna vet att Dupree kommer att flytta in hos sin kompis med fru. Han är arbetslös och ganska vimsi. Det finns inget som han gör rätt förutom i slutet när han lappar det han en gång söndrat. Jag hoppas att situationen aldrig blir så hopplös att jag bränner ner någons hus, men min vänskap går att jämföra med berättelse i filmen. Ibland kör jag ganska hårt mitt eget race och suger krafterna av mina vänner, men precis som Dupree vill jag innerst inne alla väl och därför försöker jag precis som han också lappa ihop efteråt. Det som ändå håller ihop förhållandet mellan mig och mina vänner är värderingar. I grund och botten håller vi för liknande livsvanor. Vi har bara olika sätt att förverkliga dem med en blandning av drömmar som styr att vi blir unika.
MhFh
Kommentarer
Skicka en kommentar