Livet i klänning

I lördag fyller jag år. Jag älskar födelsedagar. Det är absolut det bästa jag vet under året (förutom julen) att ställa till med kalas, laga god mat, baka ljuvliga sju sorters delikatesser. Jag kan inte minnas när jag INTE firat en födelsedag med familj och vänner, men i år kommer det inte att ske. De senaste åren har jag skämtat om att ifall jag skulle gifta mig skulle inte mina vänner ha tid att komma på mitt bröllop. Och det är faktiskt just så jag känner just nu. Jag ser inte någon idé i att boka in tre kalas, försöka fixa tidtabeller så att jag hinner umgås med gästerna och baka kakor, som jag fryser ner. Jag är inte intresserad av att ännu ett år få till svar att det är fel dag, fel tid, fel gäster, eller annulleringar för det dykt upp ett bättre alternativ. Så ni få som planerat uppvakta mig face-to-face, tack för tanken. Vi tar det nästa år! This year is all about me.  MhFh 

Det här är en sann historia. För att skydda personerna ifråga har vi bytt ut namn, alla datum, siffror och kännetecken. Dvs står det mörk dam i 50-års åldern i grön skjorta talar vi troligen om en man i blå skjorta, 26 år på nacken och bruna ögon. Idag under kafferasten slank det ut en ung kvinna från en av förmännens rum. Han hälsade henne och blev kvar med ett papper i handen. Något som såg väldigt mycket ut som ett arbetskontrakt. Vi i kaffebordet tittade lite på varandra och spekulerade tyst för oss själva vad som pågick. Väl tillbaka i arbetsrummet började vi fundera med arbets kollegan ifall det kommer att börja någon ny. Så sent som igår diskuterade vi fenomenet att folk publicerar bilder och texter hit och dit utan att fundera på vem som kommer åt faktan. Därmed beslöt vi oss för att testa fenomenet....